Vi vill senast 1 juni ha dina synpunkter på utkastet till avtal för anslutning till den svenska eIDAS-noden.

Stäng
  • Hem
  • / Vanliga frågor
  • / Ordlista

Ordlista

Här förklarar vi ord och termer som är vanliga i e-legitimeringssystemet.

Attributtjänst

Tjänst som på ett standardiserat sätt levererar uppgifter till en förlitande part som underlag för att avgöra en persons behörighet.

Auktorisation

Procedur för att kontrollera behörighet, att se om användaren ska ges tillträde och att få se och lämna uppgifter.

Autentisering

En elektronisk process som gör det möjligt att bekräfta den elektroniska identifieringen för en fysisk eller juridisk person, eller ursprunget för och integriteten hos uppgifter i elektronisk form.

Användare

Den som vill få tillträde eller lämna uppgifter i en tjänst, och vid behov skriva under en handling.

Avancerade e-underskrifter

Elektronisk underskrift som uppfyller kraven enligt artikel 26 i eIDAS-förordningen.

Behörighetsinformation

Uppgifter som krävs för att ge en person tillgång till en tjänst.

Betrodd tillhandahållare

En fysisk eller juridisk person som enligt eIDAS-förordningen tillhandahåller en eller flera betrodda tjänster, i egenskap av antingen kvalificerade eller icke kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster.

Betrodd tjänst

En elektronisk tjänst som vanligen tillhandahålls mot ekonomisk ersättning och som består av något av följande:

  • skapande, kontroll och validering av elektroniska underskrifter, elektroniska stämplar eller elektroniska tidsstämplingar, elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser och certifikat med anknytning till dessa tjänster
  • skapande, kontroll och validering av certifikat för autentisering av webbplatser
  • bevarande av elektroniska underskrifter, stämplar eller certifikat med anknytning till dessa tjänster.

Direkt underskrift

Vid direkt underskrift (exempelvis när användaren undertecknar en handling i sin internetbank) används ett signeringscertifikat som legitimationsutfärdaren försett användaren med för att framställa den elektroniska underskriften.

E-legitimationsutfärdare

Se Utfärdare av e-legitimationer.

E-legitimering

Kortare sätt att skriva elektronisk identifiering.

Elektronisk identifiering

En process inom vilken personidentifieringsuppgifter i elektronisk form, som unikt avser en fysisk eller juridisk person eller en fysisk person som företräder en juridisk person, används.

Elektroniskt certifikat för e-underskrift

Ett elektroniskt intyg som kopplar valideringsuppgifter för en elektronisk underskrift till en fysisk person och bekräftar åtminstone namnet eller pseudonymen på den personen.

E-legitimation

En elektronisk id-handling.

E-underskrift

Uppgifter i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra uppgifter i elektronisk form och som används av undertecknaren för att skriva under.

Ersättningsmodell

Paketerad prissättning av tjänster inom ett avtal.

Federation

En reglerad samverkan mellan olika aktörer.

Förlitande part

En person eller organisation som förlitar sig på en elektronisk identifiering eller en betrodd tjänst.

 

Grundidentifiering

Identifiering av användare som ansöker om att få en e-legitimation utfärdad till sig. Kallas ibland ursprungsidentifiering.

Identitetsfederation

Reglerad samverkan mellan förlitande parter och leverantörer av identitetsintyg.

Identitetsintyg

Elektronisk handling som intygar att en användare är den person som hen utger sig för att vara.

Id-kapning

Ett bedrägeri där någon har fått tag på personlig information om en person och utger sig för att vara den personen.

Id-växling

Användning av ett identitetsintyg som ett led i att ställa ut en ny e-legitimation för långvarigt bruk.

Indirekt legitimering

Vid en indirekt legitimering tar en tredje part emot identitetsintyget från e-legitimationsutfärdaren och konverterar det till ett intyg anpassat för den förlitande partens IT-miljö, stämplar om identitetsintyget och levererar till den förlitande parten.

Indirekt underskrift

Underskriften skapas med hjälp av en från e-legitimationen fristående underskriftstjänst och där används ett signeringscertifikat som leverantören av underskriftstjänsten förfogar över.

Intygskonverteringstjänst

Tjänst som tar emot identitetsintyg enligt en teknisk metod och levererar identitetsintyg enligt en annan teknisk metod eller med ett annat tekniskt format.

Kvalificerade e-underskrifter

En avancerad elektronisk underskrift som skapas med hjälp av en kvalificerad anordning för underskriftframställning och som är baserad på ett kvalificerat certifikat för elektroniska underskrifter.

Leverantör av identitetsintyg

Leverantör av elektroniska handlingar som intygar att en person har legitimerat sig.

Metadata

Uppgifter som har en styrande funktion för elektronisk identifiering.

Metadatatjänst

Tjänst som levererar för identitetsintygstrafiken styrande uppgifter för hur en e-legitimering kan utföras.

Nativeapp

Skräddarsydd app som kan laddas ner exempelvis i en mobiltelefon.

Normativ specifikation för
underskriftstjänst

En rekommenderad specifikation som leverantörer av underskrifttjänst bör eller ska följa.

Signering

Har i svensk lag ersatts av begreppet underskrift till följd av eIDAS-förordningen.

Spärrkontroll (kallas även spärrkontrollfråga)

Inom vissa tekniska metoder ett sätt att kontrollera en e-legitimations giltighet.

Tekniskt ramverk

E-legitimationsnämndens tekniska specifikationer för elektronisk identifiering.

Tillitsnivå

En klassificering som anger den tekniska och operationella säkerhetsnivån hos e-legitimationsutfärdaren och olika grader av identitetskontroll av att en person som använder en e-legitimation verkligen är den han eller hon utger sig för att vara.

Tillitsramverket för Svensk e-legitimation

E-legitimationsnämndens regelverk som preciserar de krav som en e-legitimationsutfärdare måste uppfylla för att bli godkänd enligt kvalitetsmärket Svensk e-legitimation.

Utfärdare av e-legitimation
(e-legitimationsutfärdare)

Förser användaren med en e-legitimation och tillhandahåller de stödfunktioner som krävs.

Valfrihetssystem

En upphandlingsform inom lagen om offentlig upphandling (LOU) där användarens val, helt eller delvis, är styrande för vilken leverantör som ska få leverera en viss tjänst. Ersättningen för tjänsten är bestämd på förhand och utgår först när tjänsten använts.

Nyhetsbrev

Sociala medier