E-legitimation är en identitetshandling på nätet

En e-legitimation är en värdehandling som fungerar som en id-handling på internet. De flesta i Sverige kan skaffa en e-legitimation från sin bank, men fler utfärdare av e-legitimationer är på väg.

E-legitimation, eller eID som det också kallas, är en elektronisk id-handling som du kan använda för att legitimera dig på ett säkert sätt på en webbplats, i en e-tjänst eller exempelvis när du själv tagit kontakt på telefon med en myndighet eller din bank och behöver identifiera dig för att få hjälp med ett personligt ärende.

När du loggar in med din e-legitimation bevisar du elektroniskt att du är den du säger att du är. Det är precis som när du visar ditt fysiska id-kort, pass eller körkort för ombudet om du ska kvittera ut ett paket, eller på flygplatsen om du ska flyga utomlands.

Några exempel på vanliga situationer när du behöver en e-legitimation är när du

  • loggar in på en webbplats som kräver att du identifierar dig, exempelvis hos en myndighet eller en bank
  • skickar pengar med Swish
  • loggar in och skattedeklarerar på Skatteverkets webbplats.

Du måste ha svenskt personnummer och vara minst 13 år

Det finns flera utfärdare av e-legitimationer i Sverige och de har olika krav. Gemensamt är dock att du måste vara folkbokförd i Sverige och ha ett svenskt personnummer. Det räcker alltså inte med ett samordningsnummer.

Alla som utfärdar e-legitimationer kräver också att du har fyllt 13 år men vissa utfärdare kräver att du är äldre än så. Om du är under 18 år måste du ha tillstånd av en vårdnadshavare.

Vänd dig till Skatteverket eller din bank för att skaffa en e-legitimation

Om du vill skaffa en e-legitimation som privatperson måste du vända dig till Skatteverket eller din bank. Det finns olika typer av e-legitimation för olika behov. Till exempel måste du välja Skatteverkets id-kort om du inte har något bankkonto.

Fysisk e-legitimation

En fysisk e-legitimation får du i form av ett smartkort, det vill säga ett plastkort som innehåller ett chip. När en e-tjänst begär att du identifierar dig använder du kortet i en separat kortläsare tillsammans med ett lösenord.

Fysisk e-legitimation finns i två former: Bank-id på kort eller Skatteverkets gamla id-kort med e-legitimation från Telia.

E-legitimation i datorn

Med e-legitimation i datorn laddar du ner e-legitimationen på en fil från din utfärdare. När en e-tjänst begär att du identifierar dig använder du filen tillsammans med ett lösenord.

E-legitimation i datorn finns som Bank-id på fil.

E-legitimation i mobiltelefonen

Med e-legitimation i mobiltelefonen har du din e-legitimation lagrad i en app. När en e-tjänst begär att du identifierar dig använder du appen tillsammans med ett lösenord.

E-legitimation i mobiltelefonen finns som mobilt Bank-id.

Kvalitetsmärket Svensk e-legitimation ger trygghet och överblick

Fler e-legitimationer börjar nu lanseras i Sverige utöver de som redan finns idag. För att du ska kunna veta hur mycket du kan lita på olika e-legitimationer finns kvalitetsmärket "Svensk e-legitimation". Det visar att staten genom E-legitimationsnämnden granskat och godkänt e-legitimationen och bedömt att den är pålitlig.

Än så länge finns en e-legitimation för privatpersoner med kvalitetsmärket Svensk e-legitimation. Den finns på Skatteverkets nya id-kort från AB Svenska Pass och är godkänd på den högsta tillitsnivån 4.

De vanligaste e-legitimationerna i Sverige är Bank-id och Telias e-legitimation. De är ännu inte märkta med kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, men de är så etablerade och välanvända att de fungerar i nästan alla e-tjänster som kräver e-legitimation.

Utländska e-legitimationer i svenska tjänster

Under hösten 2018 blir det tillåtet att logga in med vissa utländska e-legitimationer i de offentliga svenska e-tjänsterna och i en del privata tjänster som kräver e-legitimation. Det är EU-förordningen "eIDAS" som gör det möjligt.

Gör det enklare i kontakten över landsgränserna 

Tanken med eIDAS-förordningen är att det ska bli enklare att utföra ärenden digitalt i andra EU-länders tjänster. Behovet har ökat eftersom vi bor, arbetar, studerar och reser alltmer över våra landsgränser. Än så länge har inga svenska e-legitimationer anmälts för att kunna logga in med i andra länders e-tjänster.

 
Två myndigheter delar Sveriges ansvar

E-legitimationsnämnden har regeringens uppdrag att koppla ihop de utländska e-legitimationerna med de svenska tjänsterna. Post- och telestyrelsen har tillsynsansvaret för e-underskrifter och andra betrodda tjänster enligt eIDAS-förordningen.

Nyhetsbrev

Sociala medier