Sök på E-legitimationsnämnden

Vägledning – det här behöver du veta

I det här avsnittet får du en översikt över vad du behöver känna till när du ska införa eller har infört e-legitimering.

Vid upphandling av e-legitimering och e-underskrifter finns olika avtalsalternativ.

E-legitimationsnämnden erbjuder en avtalsform som kallas valfrihetssystem där flera utfärdare av e-legitimationer kan ingå och komma till. Valfrihetssystem betyder att användaren väljer vilken e-legitimation som ska användas och som därmed får betalt för transaktionen då användare loggar in alternativt skriver under digitalt.

Avtalsformer

Välkommen att teckna Valfrihetssystemet 2018 E-legitimering och Valfrihetssystemet 2017 E-legitimering

Vi erbjuder nu två valfrihetssystem som tillsammans täcker behovet av e-legitimering i offentlig sektor:

  • Valfrihetssystemet 2018 E-legitimering ger tillgång till BankID, de mest förekommande e-legitimationerna på den svenska marknaden.
  • Valfrihetssystemet 2017 E-legitimering ökar valfriheten och ger tillgång till nya kvalitetsgranskade e-legitimationer på den svenska marknaden.

Tillsammans ger avtalen en heltäckande försörjning av både väletablerade och kvalitetsgranskade e-legitimationer i offentlig sektors e-tjänster.

Valfrihetssystemet eID 2016 Övergångstjänst är stängt för nytillträde

Valfrihetssystemet eID 2016 Övergångstjänst ger de parter som tecknat avtalet tillgång till e-legitimering från BankID och Telia. Det är stängt för nytillträde och löper ut 2018-12-31.

Andra avtalsformer

Andra alternativ är ramavtal, varav Kammarkollegiets är det mest etablerade, samt egen upphandling. Läs mer om dessa alternativ under rubriken Andra
avtalsformer.

Valfrihetssystemet 2018 E-legitimering

Valfrihetssystemet 2017 E-legitimering

Avtalen kring e-legitimering och e-underskrift, övergripande bild

Vilket eller vilka avtal ni behöver beror på hur era tjänster är planerade, var och hur de förvaltas (internt, externt eller som en kombination av dessa) samt era egna möjligheter och resurser.

 

Avtalen kring e-legitimering och e-underskrift

Avtalen kring e-legitimering och e-underskrift.

Tänk också på att avropa/upphandla den koppling till utländska e-legitimationer (via E-legitimationsnämndens eIDAS-landsnod Sweden Connect) som ni behöver ha i produktion senast den 29 september 2018.

Juridisk vägledning

Läs gärna den juridiska vägledningen för införande av e-legitimering och e-underskrifter, som ger en övergripande bild av rätts- och säkerhetsfrågor inom området. Den är även en praktisk handledning för införande och utformning samt innehåller detaljerade checklistor på vad man bör tänka på
vid upphandling och införande av e-legitimering.

Checklista för myndigheter och kommuner

Även om varje upphandlande myndighet har olika förutsättningar, finns det några generella frågor att gå igenom vid upphandling av e-legitimering.

  • Inventera e-tjänsternas behov, antal och teknik.
  • Använder ni e-legitimeringar (BankID, Mobilt BankID, Telia, …) som inloggningsmetod?
  • Använder ni elektroniska underskrifter?
  • Vilka framtida behov av e-legitimeringar och e-underskrifter har ni?
  • Vilka leverantörer och avtal har ni? (PT14IF-avrop, eID 2016 Övergångstjänst, 2017 E-legitimering, 2018 E-legitimering, egna avtal)
  • Vilken arkitektur och teknik använder ni och era underleverantörer för
    e-legitimeringar och e-underskrifter?
  • Vilka tekniska och avtalsmässiga vägval är bra för att förbereda för
    eIDAS-förordningen?
  • Vilka e-legitimationer finns med på vilket avtal?
  • Har ni behov av e-underskrifter? Om ja, anskaffa fristående underskrifttjänst.
  • Överväg behov av systemintegration och avtal de kommande åren.
  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev med information om nya avtal, m.m.

Nyhetsbrev

Sociala medier